pellesocensurerade

Det har den senaste tiden blåst lite snålt på jobbet av olika anledningar.
Detta har inneburit att man har fått lägga ner mycket tid på att prata och prata
mest hela dagarna har det känts som. Och för er som känner mig tycker säkert
att detta måste vara en dröm för mig som aldrig kan hålla tyst.

Och ja kanske är det så att ni har rätt, men en sak har jag i alla fall märkt och det
är att i alla dessa samtalen som har ägt rum så har jag känt mig väldigt smart.
Inte lika smart som min polare på bilden men jag har märkt en klar skillnad när det gäller
mig som person och på vilket sätt som jag har hanterat dessa samtal.

Jag har utan att skryta för mycket märkt att jag har växt som människa.
Från att bara ha haft en stor trut så har jag sakta men säkert börjat att använda
den på rätt sätt. En av mina kollegor gick till och med så långt som att säga att jag
minsann har blivit lite psykologisk. Men det vet i fan om det stämmer??

Men för en grabb som jag, som har fått frågan på om jag blev
vaccinerad med ett grammofonstift när jag var liten
så är det ju ett stort steg framåt att man sent om sider har
lärt sig en hel del om hur truten ska användas. Om detta sedan är något
possitivt eller inte återstår att se.



Ha det bäst där ute tills vi syns/hörs igen....